På den här bilden är vår älskling bara 1 dag gammal, såå Liiten att jag inte kan tro det är sant.
Ja nu börjar det bli dags att ta upp en kamp men vår bebis. Han har börjat med något nytt nu och bli bara mer och mer mammig. Visst ibland känns det väl bra men känns mindre bra när han ligger och skriker och skriker i 1 timme bara för att inte jag står vid han säng. Igår var jag till Jessie en sväng på kvällen, och C hade fått kämpa i 1 timme att få honom och sova. Samma visa har det varit idag, har jag gått ut ur rummet så har han skrikit. Och det skär så i hjärta när man hör hur ledsen han är. Men nu är det jag som måste vara stark och låta pappa ta det annars kommer det bara och bli värre, och det vill jag verkligen inte. Han måste ju trotts allt lära sig somna snabbare med alla andra oxå annars kommer det snart inte gå att lämna bort honom. Vilket resulterar att han inte kommer kunna sova hos Mormor, morfar eller farmor och farfar. Det låter kanske lite hårt men det måste bort NU!
Inge ska ta det här fel nu, det gör mig absolut inget att han blivi mammig, men JAG får inte skämma bort honom och springa så fort han gråter. Men som mamma så är det tyvärr svårt.
Han är det absolut finaste som finns i vår värld, men även fast man är så lite och söt så kan man inte alltid få som man vill.
Nå nu har iaf C varit uppe med honom så han inte behöver vara så ledsen, och nu har han äntligen somnat! Vår älskade bebis.<3
Ha de gott godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar